SÄLG en nyckelart

Publicerad i Biodiverse 1 2008
biodiv_08_1_salgensar

Världsnaturfonden WWF och Naturskyddsföreningen samarbetar om ”Närnatur” och planerar att med ArtDatabankens stöd under 2009 driva ”Sälgens år” för att påverka markägare att spara en av våra viktigaste nyckelarter – sälgen. Foto: Ola Jennersten

Älgbete, vedeldning, pellets, grot, spånskivor är alla ord som är aktuella och som har med skogens biodiversitet att göra. Intresset för skogsråvara har nog aldrig varit större, nu när biobränsle i allt större mån skall ersätta oljan. Andelen löv är sedan många år låg i Sverige inte minst i de södra delarna av landet, likaså är död ved sällsynt i en brukad skog jämfört med i en naturskog.

När våren kommer förvandlas brynvegetationen i västra Estland till en gulfärgad ridå, medan det svenska landskapet idag visar upp några enstaka gula fläckar. Det är sälgen som blommar. En nyuppkrupen humledrottning har ett dukat bord i Estland, men i Sverige försvinner sälg och viden i allt snabbare takt, och övervintrande insekter får det svårare att hitta mat under denna kritiska tid på året. Sälg och videblommor erbjuder ett överflöd med nektar som bränsle och pollen som mat för de växande larverna. För många av våra viktiga pollinerare, humlor och vilda bin är sälg och viden nyckelarter för överlevnad och reproduktion. Samtliga humlearter övervintrar som parade drottningar och drottningen föder själv upp den första kullen med pollen. Även sandbin är aktiva främst på våren och ett tjugotal av de svenska arterna är beroende av sälg och andra vårblommande arter. För åtta av dem är sälg och viden av avgörande betydelse för överlevnad och reproduktion. Det sammanlagda värdet för pollinationstjänster lär för EU ha beräknats till 16 miljarder Euro! Men vad gör vi i Sverige för att hjälpa pollinerarna? Sälg och viden röjs bort som aldrig förr. De skall bli biobränsle, anses skräpiga eller röjs för att uppfylla EUs betesvillkor. Kan det vara så att det gulfärgade skogsbrynet i framtiden blir ett minne blott?

Salix-arter utgör också föda för en stor mängd insekter, som använder både blad och ved. Levande ved, nydöd ved och gammal död ved – både mjuk och svampig, hård och torr. De har alla sin mix med arter. Larver av den vackert metallfärgade myskbocken lever i levande ved tillsammans med larver av videbock, stor träfjäril och poppelglasvinge. Björkvedbock, sälggetingbock och kamelstekel använder död ved som nyligen dött, medan noshornsoxe, fyrbandad blombock och plattnosbagge behöver ved som varit död i minst fem år.

Larver av sorgmantel, videsvärmare och rosen­ryggat ordensfly äter blad, och tillsammans med olika humlor och sandbin besöker de vårflygande dag- och nattfjärilarna också Salix-blommor. Om man på natten lägger ett vitt lakan på marken under en blommande sälg och slår till, kan man på lakanet finna flera arter nattflyn som sälgflyn, plattflyn, backflyn och mantelflyn. Listan är lång på arter som är beroende av sälg och viden och vi har inte ens berört lavarna. Älgar gillar också Salix-blad och där älgen är vanlig har till och med sälgen svårt att bli vuxen.

Även om vi fortfarande har mycket att lära om sälgens ekologi, vet vi tillräckligt för att höja upp den till en skyddsvärd nyckelart. Vi måste upplysa skogsägare, bönder och skogsentreprenörer om dess värden nu när jakten på energi eller kraven från EU på betesmarkerna gör livet tufft för både sälg och övriga videarter. Det borde vara med stolthet som man som markägare kan gå ut om våren och räkna blommande sälgar och veta att man genom att ha sparat dem vid senaste röjningen eller vedskörden så säkrade man uppväxten för årets pollinatörer och framtiden för ett mycket stort antal av sälgens och videarternas ”vänner”. Hur många vet att genom att spara sälgen så hjälper du till att pollinera fruktträden i din trädgård? Skräckscenariot är naturligtvis att vårens pollinatörer försvinner och vad händer då?

Ola Jennersten och Tom Arnbom, Världsnaturfonden WWF

Annonser

Lämna en kommentar

Under 2008, ArtDatabanken informerar, Biologisk mångfald, Energi, Närnatur, Skog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s